Nationella prov och betyg

Är nationella prov betygsgrundande?

Ja, men inte på egen hand. Sedan 2018 står det i skollagen att läraren ska ”särskilt beakta” resultatet på nationella prov när betyget sätts. Med vanliga ord: provet ska väga tyngre än ett vanligt prov. Betyget räknas ändå inte fram ur provet, utan bygger på allt eleven har visat under terminerna – prov, inlämningar, muntliga redovisningar och lektioner.

Så räknas provbetyget ut

Eleven får ett provbetyg (A–F) på det nationella provet. Hur det räknas fram skiljer sig lite mellan ämnena, enligt Skolverket:

• Matematik åk 6 och engelska åk 6 och 9: poängen från alla delar läggs ihop och jämförs med provets betygsgränser. I engelska behöver man inte nå en viss poäng på varje del.
• Svenska och svenska som andraspråk åk 6 och 9: de tre delproven (muntligt, läsning och skrivande) väger lika mycket.
• Matematik åk 9: fråga läraren hur delarna vägs ihop. Det står i lärarnas rättningsanvisningar för provet.

Var hittar man betygsgränserna?

Betygsgränserna bestäms för varje prov och publiceras inte i förväg. Det går alltså inte att veta exakt hur många poäng som krävs för E, C eller A på årets prov. I gamla matteprov kan du se vilka gränser som gällde för just det provet. I alla ämnen måste eleven göra alla delar för att få ett provbetyg.

Poängskalor i Akademius egna övningar och studieguider är bara ett träningsstöd. De är inte officiella betygsgränser och kan inte förutsäga provbetyg eller ämnesbetyg.

Kan jag se mitt prov?

Läraren går igenom resultatet, och då brukar du få se ditt prov. Du kan däremot inte räkna med att få ta hem det eller få en kopia, eftersom provet kan användas igen och då är hemligt.

Om det gick dåligt

Ett sämre provresultat än väntat betyder inte automatiskt ett sämre betyg i ämnet. Prata med läraren om vad du kan visa under resten av terminen. Läs mer på sidan om årskurs 9 och årskurs 6.